Varför jag bojkottar Bokmässan

Som medmänniska, författare och kapten i Författarlandslaget har jag funderat mycket och länge på denna, årets mässa. Tre perspektiv skulle bli ett beslut och till sist satte jag ned foten (kaptener gör det, nästan stämplings-aktigt) och mailade jag mina lagkamrater. Det blev ett lätt beslut, delvis för att jag inte själv har några ”barn” med Bokmässan i år, inga böcker som behöver marknadsföras, inga debatter för att att profilera ”mitt brand”. Oavsett det moraliska dilemmat hade en egen titel eller eget förslag försvårat beslutet. Mitt ansvar och beslut hade påverkat många fler och jag tror detta är ett av skälen till varför många författare och journalister så ivrigt motsätter sig en bojkott. De har barn med Bokmässan. Istället ska många av dem nu som politisk-moraliskt alibi ”markera” sitt missnöje men det vill jag först se och höra detta innan jag tror på det.

I vårt lag råder delade meningar, jag har ett intryck av att flertalet vill spela fotboll medan till exempel vår vänsterback, och ordföranden i det svenska och europeiska Författarförbundet Gunnar Ardelius, stödjer en bojkott, personligen.

Så här skrev jag till lagkamraterna, i en lätt redigerad version:

Jag har funderat mycket på Bokmässan. Först tyckte jag det var självklart att jag och Författarlandslaget skulle delta. Att man måste konfrontera fienden (i det här fallet en veckotidskrift med stark SD-anknytning).

Sedan läste jag intervjun med deras chefredaktör som kom ut som förintelseförnekare – han undvek frågan om Förintelsen av judar ägd runt, gång på gång.

Mässan är inget demokratiskt forum. De väljer de utställare och medverkande de vill och de tror uppenbarligen att ha marknadsföra en Förintelseförnekare inte skadar affärerna. Jag tror det och jag vet att det skadar mig, min självrespekt och min övertygelse.

Mässan erbjuder förintelseförnekare en scen, en plats. Mässan normaliserar förintelseförnekare och är du där bidrar du till processen. Där är en väldigt tydlig gräns här och varje människa/ potentiell besökare måste göra det valet, även om vi kanske inte låtsas om det. Själv vill jag inte vara delaktig i detta, jag tycker inte heller Författarlandslaget ska vara med under de här omständigheterna.

Vi hade en infekterad diskussion inför Israelresan. Jag valde att åka för att se med egna ögon, för att möta människorna och besöka Förintelsemuseet. Jag är mycket tacksam för den möjligheten att lyssna och förstå. I Göteborg, på Mässan, finns inget att lära, inget att förstå – det väcker enbart min avsky så av samma som jag valde att åka till Israel avstår jag Göteborg.

Bästa häls. och god, dansant Midsommar / Magnus