Vem är “jag”?

Du tror att den här texten är skriven av bloggsignaturen Maxtiofingrar, det vill säga en kulturblogg bakom vilken skribenten “Magnus Sjöholm” döljer sig. Det ska du inte vara så jävla säker på.

Senaste numret av Filter tar upp företeelsen med spökskrivare. Utgångspunkten är att “David Lagercrantz” skrivit “Jag är Zlatan” och fått mycket cred för det.  Skribenten Elin Klemetz är ganska taskig när hon skriver att hon aldrig blivit så utskälld som när hon frågade två heltidsarbetande män och författare ifall de ville medverka i texten om spökskrivare: “Tomas Bodström” (Filters felstavning…) och “Leif GW Persson”.

Tacka fan för det.Vad ska de säga, hur tacklar man en grov förolämpning som inte borde publicerats utan någon slags fakta?

I texten berättar sedan en “Jenny Dahlberg” (med bildillustration) att hon spökskrivit böcker i tre år. Och att två av hennes romaner kommer ut i år men att förlagen inte har en aning om att kändisarna betalt Jenny mellan 150 000- och 500 000 (plus moms) för att skriva deras romaner.

Så kanske det är men hur kan vi veta att “Jenny Dahlberg” egentligen inte frontar för författare som inte vill synas och skryta med att de är spökförfattare? Och att de stackas anonyma författarna bara får 50 procent av nettoarvodet, svart?

Och hur kan ni vara så säkra på att jag verkligen är “Magnus Sjöholm” och inte en bloggande författarmålvakt för både “Björn Ranelid” och “Unni Drugge”?

Det enda jag vet med säkerhet är att skribentsignaturen “Elin Klemetz” i Filter inte gjorde ett helt igenom sympatiskt intryck. Faktiskt det minst sympatiska intrycken av samtliga. Fast det är väl det som skiljer författare från tidskriftsskribenter…